APPELLIS
JURIDIKBLOGG:

Brottsoffers rättigheter i den moderna rättegången

okt 24, 2019 | Nyheter

Med anledning av en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2018 har brottsoffers möjligheter att få ett målsägandebiträde förordnat för sig i Sveriges hovrätter begränsats. Vi är flera som upplever att lagändringen har lett till en försämring för brottsoffer och vill därför dela med oss av några av de erfarenheter och synpunkter som vi har på lagändringen.

Den 1 juli 2018 ändrades förutsättningarna för brottsoffer och deras rättigheter liksom möjligheter till ett fullgott juridiskt stöd under rättegången genom en ändring av lagen om målsägandebiträden. 

Ändringen tillkom mot bakgrund av att lagstiftaren bedömde att behovet av målsägandebiträden minskat till följd av de genomgripande såväl rättsliga som tekniska förändringar som skedde under reformen En Modernare Rättegång som trädde i kraft den 1 november 2008.

Resultatet av den senaste ändringen har blivit att målsägandebiträden, enligt vår mening, i alltför hög grad blir entledigande av överrätt, det vill säga en av landets hovrätter, efter att tingsrätten meddelat dom och den tilltalade gärningsmannen, vanligtvis biträdd av advokat, överklagar domen i något avseende.

”Det är inte ovanligt att åklagarens första kontakt med brottsoffret sker minuterna innan att man ska gå in i rättssalen tillsammans och påbörja huvudförhandlingen.”

En majoritet av de remissinstanser i Sverige som fick tillfälle att yttra sig över förslaget att ändra lagen instämde med eller lämnade ingen invändning mot förslaget. Åklagarmyndigheten liksom ett antal organisationer som myndigheter som arbetar med frågor som rör brottsoffer vände sig mot förslaget, men deras synpunkter mot förslaget kom att avföras.

Ett målsägandebiträde har till uppdrag att ta tillvara och bevaka brottsoffrets rätt under förundersökningen och vid en eventuell efterföljande rättegång. Om brottsoffret vill begära skadestånd av den som begått den brottsliga gärningen, ska målsägandebiträdet också bevaka brottsoffrets skadeståndstalan liksom rättigheter mot den tilltalade vid sidan av åklagaren.

Det arbete som målsägandebiträdet utför under förundersökningen och även före respektive under rättegången kan ofta leda till att brottsoffret bidrar till utredningen i högre grad samt att åklagarnas arbete underlättas.

Brottsoffren får en möjlighet att tillsammans med en erfaren jurist eller advokat att gå igenom hur rättegången ska gå till och kan på förhand förberedas inför vad som tyvärr oftast beskrivs som ytterligare en påfrestning, nämligen det förhör som ska hållas med målsäganden.

Åklagarna har till skillnad från advokater och biträdande jurister ingen tystnadsplikt och kan enligt vår erfarenhet sällan ställa upp och förklara för brottsoffret, när denne är i behov av det, vad som kommer att ske och utreda eventuella komplicerade skadeståndsrättsliga frågor. Det är inte ovanligt att åklagarens första kontakt med brottsoffret sker minuterna innan att man ska gå in i rättssalen tillsammans och påbörja huvudförhandlingen.

”Detta är i vår mening fel (…). Brottsoffer kan inte lastas för att de utsatts för en brottslig gärning (…)”

 Brottsoffer som vi biträtt och som träffats av denna ändring, d.v.s. de nekas fortsatt stöd i överrätten, upplever att de berövas möjligheten att ta tillvara sin rätt gentemot den eller de gärningsmän som utsatt dem för brott. De känner sig också bortglömda och nonchalerade av rättsväsendet.

Till detta kommer ekonomiska spörsmål för brottsoffret. Rättshjälp beviljas inte för brottsoffer i brottmål och hemförsäkringarnas rättsskyddsmoment lämnar inte heller någon ersättning till brottsoffren i dessa mål för att anlita ett juridiskt skolat ombud.

Utan ett förordnande måste brottsoffret i sådant fall stå för kostnaden för det biträde som lämnas av advokaten eller den biträdande juristen som förordnades. I värsta fall kan brottsoffret tvingas att själv föra sin skadeståndstalan mot gärningsmannen i överrätten med allt det obehag som det kan innebära.

Detta är enligt vår mening fel, särskilt i en klar majoritet av fallen då den tilltalade har en ovillkorlig rätt till en offentlig försvarare i överrätten som får ersättning av staten såvida inte den tilltalade har ekonomisk förmåga att återbetala kostnaden för den offentliga försvararens arvode. Brottsoffer kan inte lastas för att de utsatts för en brottslig gärning och ska aldrig heller behöva stå någon ekonomisk risk med anledning av det.

Det är å andra sidan förekommande att målsägandebiträdet har en mindre framträdande roll i överrätten. Detta gäller särskilt i överrätt där ljud- och bildupptagningarna av förhören som hölls under rättegången vid tingsrätten numer i huvudsak spelas upp och brottsoffret inte har överklagat tingsrättens dom i fråga om det skadeståndsanspråk som den tilltalade kan ha dömts till att betala av tingsrätten.

Behovet av att ställa ytterligare frågor till både brottsoffer, tilltalade och vittnen genom kompletterande förhör har därför minskat. Parter som deltagit vid tingsrätten behöver nu också sällan inställa sig personligen eller via s.k. videolänk vilket också är positivt. Ibland blir det däremot så att det förekommer upp nya uppgifter som gör att det kan bli aktuellt med att hålla förhör på nytt med någon som deltagit tidigare. Det är då inte lämpligt att målsägandebiträdet först entledigas för att senare, möjligtvis alltför nära inpå huvudförhandlingen, få ett nytt förordnande. Det är inte ens säkert att det är möjligt för samma person att åta sig uppdraget igen på grund av andra uppbokade engagemang. 

Hovrätterna har inte varit konsekventa och ibland varit alltför hårda vid tillämpningen av ändringen vilket också medfört en del besvär. Vi har alltsedan lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2018 noterat att de brottsoffer som utsatts för grova brott nekas fortsatt stöd och hjälp i överrätterna. Särskilt allvarligt är de fall då brottsoffer som utsatts för t.ex. sexualbrott nekas av överrätten att få ett målsägandebiträde förordnat.

Högsta domstolen har meddelat två beslut sedan ändringen trädde i kraft. Ett av dessa beslut avsåg just ett fall där hovrätten nekade målsägandebiträde till ett brottsoffer som utsatts för ett grovt sexualbrott, vilket målsägandebiträdet framgångsrikt överklagade till Högsta domstolen som ändrade på beslutet. 

Högsta domstolens beslut är i och för sig ett välkommet positivt beslut, men det ska inte behöva vara på det sättet. Om något så måste lagstiftningen ses över på nytt då det medfört konsekvenser som inte är önskvärda på något sätt av vare sig brottsoffer, åklagare eller målsägandebiträden.

Johan Wennhag

Advokat

Brottsoffers rättigheter i den moderna rättegången

Med anledning av en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2018 har brottsoffers möjligheter att få ett målsägandebiträde förordnat för sig i Sveriges hovrätter begränsats. Vi är flera som upplever att lagändringen har lett till en försämring för brottsoffer och...

Ett stärkt skydd för barn som bevittnar våld

Just nu pågår utredning om att stärka barns rätt och straffrättsliga skydd i samhället. Advokatsamfundet har nyligen ställt sig positiv till betänkandet Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan...

Nya regler för uthyrning i andra hand

Den 1 oktober 2019 har en lagändring trätt i kraft som medför vissa ändringar i 12 kap. jordabalken (mer känd som hyreslagen). Ändringen medför bland annat att det blir straffbart att inte bara sälja utan också köpa hyreskontrakt. Regleringen kring byten av...
Share This

Dela

Dela det här inlägget med dina vänner!