Vi har sammanställt lite information till dig som blivit utsatt för brott och som kan vara viktigt att tänka på om du vill begära och senare utkräva skadestånd av den som dömts för brott mot dig.

Målsägandebiträde

Om du har blivit utsatt för brott kan du ha rätt till ett målsägandebiträde, en biträdande jurist eller en advokat, som har i uppdrag att stötta dig i den rättsliga processen och hjälpa dig med en eventuell skadeståndstalan mot den som har utsatt dig för brott.

Det är tingsrätten som utser ett målsägandebiträde. Vanligen begär åklagaren på ett tidigt stadie att du ska få ett målsägandebiträde förordnat för dig om brottet är av viss beskaffenhet.

Vi åtar oss uppdrag som målsägandebiträde – tveka inte att begära vårt biträde om du får frågan från polisen så hjälper vi dig med detta! Vi kan då också hjälpa dig med att föra en skadeståndstalan mot den som utsatt dig för brott.

Skadestånd

Skadestånd kan omfatta ett flertal olika poster. De vanligaste formerna av skadestånd är

• Ersättning för den kränkning som gärningen inneburit,
• Ersättning för sveda och värk,
• Ersättning för lyte och men samt
• Andra ekonomiska förluster du haft med anledning av brottet, t.ex. förlust av lön, utlägg för läkarbesök med mera.

Kränkningsersättning utgörs av ett schablonbelopp som domstolen tillerkänner brottsoffret, förutsatt att det är fråga om att brottsoffret blivit utsatt för en allvarlig kränkning. Brottsoffermyndigheten tillhandahåller en referatsamling som kan ge en fingervisning i fråga om vad som kan anses skäligt i förhållande till det brott som brottsoffret utsatts för.

Ersättning för sveda och värk lämnas vanligtvis för medicinskt påvisbara och övergående fysiska liksom psykiska efterverkningar av en brottslig gärning. Det är den akuta sjuktiden som ersätts. Beloppet bestäms utifrån en schablon som beräknas enligt en vid varje tidpunkt gällande tabell som Trafikskadenämnden publicerar. För några av de mest allvarliga brotten finns det en annan schablon som Högsta domstolen har utvecklat i ett antal avgöranden.

Med lyte och men avses i huvudsak fysiska skador som är bestående och eventuellt vanprydande. Även här finns vissa tabeller från Trafikskadenämnden att tillgå när det gäller bestämmandet av vad som kan vara skälig ersättning.

Verkställighet

Målsägandebiträdets uppdrag upphör i samband med att tingsrätten har meddelat ett slutligt avgörande, d.v.s. en dom eller ett slutligt beslut, och att det slutliga avgörandet har vunnit laga kraft. Därefter är det upp till dig att besluta om du vill ansöka om verkställighet. Det är Kronofogdemyndigheten som, efter ansökan, verkställer en dom där gärningsmannen ålagts att betala skadestånd till målsäganden.

När man ansöker om verkställighet innebär det att Kronofogdemyndigheten tar kontakt med den som är betalningsskyldig och ger den personen en viss tid på sig att betala. Om gärningsmannen inte kan betala skadeståndet utreder Kronofogdemyndigheten om det finns tillgångar som kan utmätas. Finns det inte utmätningsbara tillgångar upprättar Kronofogdemyndigheten en särskild rapport där det framgår att de inte kan genomföra någon utmätning.

Efter att det konstaterats att gärningsmannen inte har några utmätningsbara tillgångar ska man som brottsoffer vända sig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. Ansökan kan göras via internet. Innan man ansöker är det dock viktigt att man bl.a. undersöker vilket försäkringsskydd man har.

Om du vill ha mer information angående skadestånd på grund av brott samt hur man ansöker om verkställighet kan du vända dig till ditt målsägandebiträde för råd och information om förfarandet.